De tre mest framstående egenskaper hos glas är dess transparens, hårdhet och kemiska beständighet! Det är ett material som förenar skönhet och funktion, där ljusgenomsläpp kombineras med motståndskraft mot både väder, kemikalier och även tidens tand. Glas används i allt från arkitektur och fordon till teknik, sjukvård och energiproduktion – tack vare att dess egenskaper kan skräddarsys i det närmaste obegränsat. Materialet är dessutom så gott som 100% återvinningsbart i alla avseenden!
Historien bakom glas – en kort tillbakablick
Glasets historia är nästan lika gammal som vår civilisation själv. Arkeologiska fynd visar att glas tillverkades redan för omkring 5 000 år sedan i Mesopotamien och Egypten. Det handlade då främst om smycken, små flaskor och dekorativa objekt, ofta färgade och ogenomskinliga. Det genomskinliga glaset kom först långt senare, omkring 1 000 år före vår tideräkning, och dess användning som fönsterglas etablerades på allvar först under romartiden.
Under medeltiden utvecklades glastillverkningen i Europa, inte minst i Venedig och senare i Böhmen och Tyskland. Glasblåsning, slipning och kemiska förädlingar blev allt mer sofistikerade, och med industrialiseringen under 1800- och 1900-talet blev glas tillgängligt i stor skala – både för hushåll och industri.
Det här består materialet glas av!
Rent tekniskt är glas ett amorft, icke-kristallint fast material, vilket innebär att dess molekyler inte är ordnade i något regelbundet mönster, till skillnad från kristaller. Det vanligaste glaset i både industri och vardagsbruk är så kallat sodalimeglas, som huvudsakligen består av tre komponenter. Den viktigaste är siliciumdioxid (SiO₂), även kallad kiselsand, som utgör glasets struktur och bidrar till dess hårdhet och kemiska stabilitet. För att sänka smältpunkten tillsätts natriumoxid (Na₂O), vanligtvis i form av soda eller natriumkarbonat, vilket gör tillverkningsprocessen mer energieffektiv. För att förbättra glasets motstånd mot vatten och kemikalier används kalciumoxid (CaO), som oftast tillsätts genom kalksten.
Utöver dessa huvudingredienser i glas, så kan materialets egenskaper modifieras ytterligare beroende på dess användningsområde. Vanliga tillsatser inkluderar exempelvis aluminiumoxid för ökad hållfasthet, borsyra för värmebeständighet samt olika metalloxider som järn eller kobolt för att påverka färg, UV-genomsläpp eller andra optiska egenskaper.
Glasets utveckling – från handblåsning till nanoteknik
Den moderna glasindustrin har gått igenom ett antal viktiga genombrott, här tar vi en titt på milstolpar värda att nämna:
Floatglasprocessen (1950-tal)
Pilkingtons metod att låta smält glas flyta över ett bad av smält tenn, skapade bokstavligen en revolution inom byggbranschen. Det gav möjligheten att tillverka helt plana, optiskt klara glasskivor i industriell skala.
Laminerat säkerhetsglas (1903)
Uppfanns av fransmannen Édouard Bénédictus och används idag i bilrutor och glaspartier för att motstå slag och hålla samman vid krossning.
Härdat glas (1930-talet)
Genom snabb nedkylning av uppvärmt glas skapas ett inre spänningstillstånd som gör det mycket mer motståndskraftigt mot slag och värmechocker.
Glas med beläggningar (1970-tal till idag)
Antireflex, solskydds- och självrengörande beläggningar har förbättrat glasets funktionalitet dramatiskt.
Smartglas och elektrokroma glas (2000-talet)
Glas som kan ändra transparens med elektricitet eller ljus, används i moderna kontor, fasader och fordon.
Om vi delar in materialet i olika kategorier…
Glas kan delas in i en rad olika kategorier beroende på användningsområde, sammansättning och bearbetning. En av de vanligaste typerna är floatglas, vilket är det ordinarie fönsterglaset som tillverkas i helt plana ark och ofta används som bas för vidare förädling. Ett annat vanligt förekommande glas är laminerat glas, som består av två eller flera glaslager med en plastfilm emellan – en konstruktion som ökar säkerheten genom att hålla ihop glasskivorna vid brott. Härdat glas är ytterligare ett exempel på ett förstärkt glas (så kallat säkerhetsglas), där materialet genom snabb nedkylning blir mycket starkare än vanligt glas och vid krossning splittras i små, ofarliga bitar.
Optiskt glas är ett område för sig och används i linser, mikroskop och kameror. Det kräver extrem transparens och mycket hög precision i tillverkningsprocessen. Borosilikatglas, som kännetecknas av sin höga värmetålighet, förekommer i laboratoriemiljöer och i hushållsprodukter såsom ugnsformar och kaffekannor. För estetiska tillämpningar används dekor- och konstglas, vilket kan vara färgat, frostat, mönstrat eller strukturerat för att ge olika visuella effekter. Till sist finner vi ju även isolerglas, ibland förkortat IGU (Insulated Glass Unit) i tekniska sammanhang, som består av två eller flera glasrutor med luft eller gas däremellan, och används för att ge förbättrad värmeisolering i fönster och fasader.

Allmänna egenskaper hos glas – visste du detta?
Glas är ett ovanligt material i den bemärkelsen att det kombinerar flera till synes motstridiga egenskaper. Den mest utmärkande egenskapen är transparensen – särskilt hos floatglas – som gör att ljus kan passera fritt genom materialet utan större spridning eller absorption. Det är just denna genomskinlighet som gör glas till ett måste inom byggnadskonstruktion, fordonsindustrin och optisk teknik.
Fastän sin transparenta karaktär är glas samtidigt hårt och motståndskraftigt mot repor och nötning, vilket gör det lämpligt för både invändiga och utvändiga applikationer. Samtidigt är det ett sprött material i sitt obearbetade tillstånd, vilket innebär att det kan spricka eller krossas vid punktbelastning eller slag, om det inte härdas eller lamineras.
En annan viktig egenskap är glasets höga kemiska resistens. Det påverkas i mycket liten grad av vatten, luft, syror eller baser, vilket gör det till ett stabilt material i allt från laboratorieutrustning till byggnadsfasader. Men samtidigt har det en viss känslighet för snabba temperaturväxlingar – så kallad termisk chock – vilket kan orsaka sprickbildning om glaset inte har behandlats för att klara sådana påfrestningar. Tänk dig ett varmt dricksglas från diskmaskinen, som plötsligt får isvatten i sig, då är risken stor att det spricker!
Glas är även en utmärkt elektrisk isolator. Det leder inte elektricitet, något som gör det till ett säkert val i högspänningsmiljöer, elektronikinkapslingar och specialtillämpningar där elektrisk isolering är avgörande.
Utöver detta har glas en mycket god täthet, både i form av vätske- och gastäthet. Det används därför ofta som en barriär mot exempelvis fukt, luftföroreningar, UV-strålning eller skadliga gaser.
Med andra ord gör dessa egenskaper glas till ett av de mest anpassningsbara materialen i modern industri och teknik – ett material som kan vara både vackert och funktionellt, skyddande och genomsläppligt, hårt och sprött, isolerande men ändå ljusgenomsläppande. Det är denna kombination som gör glas så svårslaget i så många olika sammanhang.

Hur glasets egenskaper justeras beroende på användning
Genom att förändra både ingredienser och bearbetningsmetoder kan man anpassa glasets egenskaper radikalt. Här är några exempel:
Färg och ljustransmission
Tillsättning av metalloxider (järn, kobolt, mangan) kan skapa allt från mörkt rökfärgat till färgfilterglas.
UV- och IR-blockering
Vissa tillsatser (som ceriumoxid) gör glaset ogenomträngligt för ultraviolett ljus.
Ökad styrka
Härdning (termisk eller kemisk) kan ge upp till fem gånger starkare glas!!
Säkerhet
Laminerat glas kan förses med olika plastfilmer (PVB, EVA) för att hålla ihop glaset vid krossning.
Energieffektivitet
Genom att använda låg-emissionsbeläggningar (Low-E) kan man minska värmeförluster.
Smarta egenskaper
Nanopartiklar och elektroaktiva material kan appliceras för att ge glaset skiftande transparens, självrengörande yta eller fotokatalytisk funktion.

Vi fördjupar oss i säkerhetsglas
Säkerhetsglas är ett övergripande begrepp för glasprodukter som är särskilt konstruerade för att minska risken för personskador om de går sönder. Det finns framför allt två vanliga typer av säkerhetsglas med olika egenskaper och tillverkningsmetoder. Den ena är härdat säkerhetsglas, som genomgår en process där det först hettas upp till hög temperatur och därefter snabbt kyls ned. Denna behandling skapar inre spänningar i glaset som gör det betydligt starkare än vanligt glas. Om det mot alla odds (där kanske vi tog i litegrann) ändå skulle krossas, spricker det i små, trubbiga bitar som är betydligt mindre farliga än vanliga vassa skärvor.
Den andra typen är laminerat säkerhetsglas, som består av två eller flera glasskivor som hålls samman av en plastfilm – oftast PVB (polyvinylbutyral) – placerad mellan lagren. Vid en eventuell krossning stannar glasbitarna kvar på plastfilmen, vilket förhindrar att splitter sprids. Detta gör laminerat glas särskilt lämpligt i sammanhang där man vill ha både säkerhet och skydd mot intrång, som i bilrutor, skyltfönster eller glasfasader. Båda dessa säkerhetsglastyper används flitigt inom såväl bygg- och transportsektorn som i offentliga miljöer, där personsäkerhet är prioriterad.

Användningsområden för härdat glas respektive lamellglas
Säkerhetsglas har blivit bland den viktigaste komponenten inom en rad olika områden där både funktion och skydd är avgörande. Inom bygg- och fastighetsbranschen används det i alltifrån glasväggar & glaspartier, glaskontor, fönster, glasdörrar, fasader och hisschakt, för att inte glömma större skyltfönster och dylikt – där det fyller en viktig roll både som fallskydd och som ett skydd mot inbrott. Inom fordonsindustrin är det standard i framrutor och sidorutor, där särskilt laminerat glas skyddar passagerare från splitter vid kollisioner. I offentliga miljöer förekommer säkerhetsglas i allt från skyltfönster och glasräcken till busskurer, skolor och idrottsanläggningar, där det motstår både vandalism och olyckshändelser. Även industrin har stort behov av förstärkt glas, exempelvis i maskinskydd, tryckkammare och anläggningar för kemikaliehantering, där höga säkerhetskrav råder. I moderna kontorsmiljöer används säkerhetsglas ofta i glaspartier och avskärmningar, där det kombinerar ljusinsläpp med krav på brandsäkerhet, ljuddämpning och trygg arbetsmiljö.

Andra populära glastyper inom bygg, industri och fritid
Förutom säkerhetsglas finns en lång rad glas som är anpassade efter specifika behov:
Energiglas / isolerglas
Flerlagersystem med argon eller krypton mellan rutorna och Low-E-beläggning.
Solskyddsglas
Begränsar solinstrålning och minskar behovet av kylning.
Brandklassat glas
Klarar höga temperaturer och förhindrar brandspridning.
Akustikglas
Dämpar ljud och vibrationer, används i urbana miljöer och studios.
Dekorglas
Frostade, etsade eller färgade glas för privatliv och design.
Glas för kök och badrum
Härdat och ofta färgat eller mönstrat för tålighet och estetik.
Fotokromatiskt glas
Ändrar färg eller transparens beroende på ljusstyrka – vanligt i solglasögon och fönster.
Framtiden för glas – vad kan vi förvänta oss i teknik och egenskaper?
Forskningen kring glasmaterial är idag både intensiv och tvärvetenskaplig, med flera lovande utvecklingsområden som redan är på väg att förändra hur vi ser på glas. Ett av de mest spännande fälten rör glas med inbyggd elektronik, där transparenta antenner, sensorer och till och med solceller kan integreras direkt i glasytan utan att påverka dess ljusgenomsläpp. Inom medicintekniken har bioglas visat stor potential, särskilt som material för att stimulera benväxt vid implantationer och andra biologiska tillämpningar. Nanoteknologin möjliggör så kallat nanoglas, där ytor förses med nanopartiklar för att skapa självläkande, smutsavvisande eller antibakteriella egenskaper.
Även inom arkitekturen sker ett tekniskt språng. Högpresterande arkitekturglas utvecklas nu för att kombinera flera funktioner i samma enhet, exempelvis solskydd, isoleringsförmåga, ljuddämpning och integrerad energiutvinning. Slutligen öppnar 3D-printning av glas nya möjligheter för tillverkning av avancerade geometrier med hög precision, något som tidigare varit omöjligt att uppnå med konventionella metoder. Sammantaget pekar utvecklingen tydligt mot att glas i framtiden inte längre bara kommer vara en passiv byggkomponent, utan en aktiv och intelligent del av tekniska, estetiska och miljömässiga helhetslösningar.

Vi tar ordet: Glas är ett material med egenskaper vi inte kan vara utan!
Glas är ett av vårt mest mångsidiga material. Dess främsta egenskaper – transparens, hårdhet och kemisk resistens – har gjort det till ett helt avgörande inslag i allt från byggindustri till teknik och design. Historiskt sett har glas genomgått en enorm utveckling: från handblåst hantverk till högteknologiskt funktionsmaterial.
Genom anpassning av råmaterial, tillsatser och bearbetningsmetoder kan man skapa glas med nästan vilka egenskaper som helst: värmeisolerande, ljuddämpande, slagtåligt, självrengörande eller dynamiskt ljusreglerande. Säkerhetsglas spelar en särskilt viktig roll i skydd och funktion i offentliga och privata miljöer.
Med fortsatt innovation inom exempelvis smarta glas, nanoteknologi och bioglas kan vi förvänta oss att glas kommer att spela en ännu större roll i framtidens samhälle – inte bara som fönster mot världen, utan som en del av lösningen på många tekniska och hållbarhetsrelaterade utmaningar.