De enskilt två största fördelarna med glasväggar på kontor är dess maximala ljusinsläpp och effektiva ljudavskärmning – nyckelfaktorer för en produktiv, trivsam och modern arbetsmiljö. Genom att kombinera transparens med teknisk funktionalitet skapar så kallade glaskontor arbetsplatser som förenar estetik, akustik och arbetsro. Har du och ditt företag rumsavdelare i glas på jobbet? Om inte, låt dig övertygas av artikeln nedan!
En tillbakablick – då föddes konceptet ”kontor”
Idén om ett särskilt utrymme för administrativt arbete är äldre än man kan tro. Redan under renässansen, framför allt i det venetianska handelsväldet, uppstod behovet av att skilja ut rum för bokföring och korrespondens från övriga delar av verksamheten. Det moderna kontoret tog dock fart först under 1700- och 1800-talets industrialisering, i takt med att företag växte och byråkratin behövde hanteras systematiskt.
Under denna period utvecklades administrativa funktioner som krävde särskilda arbetsmiljöer. Stora bolag som East India Company och svenska motsvarigheter som Tändsticksbolaget började skapa särskilda utrymmen för skrivare, bokhållare och expeditioner. Det var behovet av organisation, överblick och arbetsro som drev fram kontorets framväxt som arkitektonisk företeelse.
De första kontorsutrymmen – och hur utvecklingen artat sig genom åren
Kontoren var i början ofta trånga och mörka, med rader av skrivbord uppställda likt fabriksgolv. Hierarkin var inbyggd i rummet: kontorschefen hade eget rum med dörr, medan de övriga satt i öppna salar utan insynsskydd eller ljuddämpning.
Under 1900-talet förändrades kontorslandskapet flera gånger om. På 1950-talet introducerades det så kallade ”Bürolandschaft”-konceptet i Tyskland, där man sökte ett mer flexibelt och öppet kontorsklimat. Detta förebådade dagens aktivitetsbaserade arbetsmiljöer.
På 1980-talet slog det traditionella kontorsrummet tillbaka med full kraft, delvis som ett svar på kritik mot den bullriga och opersonliga miljö som öppna landskap kunde innebära. Glasväggar började då dyka upp som ett slags kompromiss – ett sätt att bevara öppenheten, samtidigt som man skapade avgränsade och funktionella ytor.
Då blev glaskontor, dvs. glasinredda kontor, defacto!
Glaskontor i dess moderna form slog igenom på bred front i slutet av 1990-talet och början av 2000-talet. Utvecklingen drevs dels av tekniska framsteg inom härdning, lamellglas och isolering, dels av en ny arbetsmiljöfilosofi. Arkitekter och arbetsgivare började se glas som ett verktyg för transparens, samarbete och visuell kommunikation, utan att behöva kompromissa med ljudmiljö eller sekretess.
Särskilt i tekniktunga branscher, arkitektkontor och företagsledningsmiljöer blev glasväggar standard. Det var också i denna period som glas började integreras i modulära väggsystem med krav på demonterbarhet, återanvändbarhet och miljöanpassning.
Fördelar med rumsavdelare i glas – ljus, ljud och layout
Att ersätta traditionella innerväggar med glas innebär en flertalet mätbara men såklart också upplevda fördelar:
Ljusgenomsläpp och dagsljusdistribution
Glasväggar släpper igenom naturligt dagsljus och minskar därmed behovet av elektrisk belysning. Forskning visar att dagsljus har en direkt påverkan på både produktivitet och välmående. Med rätt placering kan ljuset spridas från fasadfönster djupt in i byggnaden.
Akustisk kontroll och avskärmning
Moderna glaskonstruktioner uppnår ljudklass B eller bättre (d.v.s. 35–44 dB i ljudreduktion). Detta gör det möjligt att ha möten, telefonsamtal eller fokuserat arbete utan att störa – fastän dess transparenta design.
Utöver de uppenbara fördelarna med ljusinsläpp och ljudisolering erbjuder glasväggar även flera tekniska och praktiska egenskaper som gör dem särskilt lämpade för moderna arbetsmiljöer. En av dessa är hur glasets transparens skapar en känsla av rymd och öppenhet, vilket i sin tur kan påverka den upplevda ytan positivt – även i kontor med begränsad kvadratmeteryta. Den visuella kopplingen mellan olika delar av lokalen bidrar till att arbetsmiljön känns större, luftigare och mer sammanhängande.
Glas är dessutom ett material som är enkelt att underhålla. Till skillnad från traditionella innerväggar i exempelvis gips, som kan få märken, repor eller missfärgningar över tid, behåller glas sin yta och lyster under många år. Det tål frekvent rengöring utan att förlora sitt utseende, vilket gör det både hygieniskt och estetiskt hållbart.
En annan fördel är den höga graden av flexibilitet som modulära glaspaneler erbjuder. Många system är utformade för att enkelt kunna demonteras och återmonteras, vilket innebär att kontoret snabbt kan anpassas efter nya behov, organisationsförändringar eller lokalbyten. Det gör glasväggar till ett långsiktigt val, inte bara ur estetisk och funktionell synvinkel, utan även sett till investeringsvärde och anpassningsbarhet.
Vad finns det för olika varianter på glasväggar?
Marknaden för kontorsglas har utvecklats avsevärt och erbjuder idag en rad olika varianter på glasväggar, utformade för att passa skilda syften och miljöer. En vanlig lösning är fristående glaskuber, vilka fungerar som isolerade arbetsstationer eller mindre mötesrum i öppna kontorslandskap. Dessa kan placeras fritt i rummet och erbjuder god ljudisolering utan att stänga ute dagsljuset.
En annan populär variant är modulära väggsystem. Dessa är konstruerade med standardiserade mått och monteras på ett sätt som gör dem enkla att flytta, demontera och återanvända. Detta är särskilt fördelaktigt i kontor där omstruktureringar och förändringar sker ofta.
För de som söker en mer minimalistisk och diskret lösning finns skenmonterade partier. Här monteras glaspanelerna i tunna profiler som integreras i tak och golv, vilket ger ett nätt och luftigt uttryck. En ännu mer exklusiv känsla uppnås med ramlösa helglasväggar, där synliga profiler helt saknas och glaset möts kant i kant, vilket skapar en nästan sömlös övergång mellan rumsdelarna.
Behovet av visuell avskildhet kan lösas med frostat glas eller glas med screentryck, som exempelvis logotyper eller mönster. Dessa varianter tillåter fortsatt ljusinsläpp samtidigt som de döljer sikten på strategiska höjder eller ytor. Mer avancerade lösningar inkluderar elektrokromt glas – så kallat smart glass – där transparensen kan regleras elektroniskt med en knapptryckning, till exempel från helt klart till ogenomskinligt på några sekunder.
Det finns också glasväggar med integrerade jalusier eller lameller monterade mellan flera lager glas. Dessa kan justeras manuellt eller styras med motor för att snabbt förändra graden av insyn och ljusgenomsläpp, vilket gör dem särskilt användbara i mötesrum eller chefsrum med behov av både öppenhet och sekretess.
Bygg ihop ditt glaskontor med kvalitativa glasväggar och partier från Nordic Dörr! Här finns såklart även glasade dörrar, skjutglaspartier, ljudisolerade dörrar, branddörrar och möe mera!
Säkerhetsglas är ett absolut måste!
De flesta glaskontor bygger på härdat säkerhetsglas eller laminerat glas, även kallat lamellglas. Härdat glas har upp till fem gånger högre brotthållfasthet än vanligt floatglas, medan laminerat glas består av flera skikt sammanfogade med plastfilm (vanligen PVB), vilket förhindrar att splitter sprids vid brott. Självklart går det att kombinera härdat och lamell, exempelvis där en sida är härdad och den ena vanligt glas, varav bägge hålls ihop med plastfilmen = laminerat.
För ljudisolerade miljöer används ofta laminerade ljudreducerande glas, där den mellanliggande filmen är särskilt anpassad för att minska ljudtransmission. Vanliga tjocklekar varierar från 8 till 16 mm, ofta i dubbla skikt med luft- eller gasspalt mellan.
Energiprestanda är också en faktor. I vissa fall används energiglas eller glas med selektiv beläggning som filtrerar UV och IR-strålning, vilket förbättrar inneklimatet och minskar kylbehovet.
Glöm inte att följa dessa regler och krav för glaskontor
Det finns faktiskt flera regler att förhålla sig till när det gäller glasinredning i kontorsmiljöer. Dessa rör främst:
Ljudklassning
Enligt SS 25268 och Boverkets byggregler (BBR) ska arbetsrum och mötesutrymmen uppfylla vissa ljudreduktionsvärden.
Dagsljuskrav
I BBR kap. 6:322, men även Arbetsmiljöverkets föreskrifter, beskrivs det att arbetsplatser ska ha tillgång till direkt dagsljus och möjlighet till utblick. Glasväggar kan användas för att fördela detta ljus från fönster vidare in i lokalen.
Personsäkerhet
Glas som kan utsättas för påverkan av oss som vistas där, exempelvis större glaspartier och dörrar, ska, enligt EN 12600, vara av säkerhetsglas, t.ex. härdat eller laminerat! Detta är en mycket viktig del som gör att arbetsplatsen utformas på ett säkert sätt.
Kontrastmarkering
Glasväggar måste ha tydliga markeringar i ögonhöjd (vanligen 85–160 cm) för att förhindra olyckor. Dessa ska ha tillräcklig kontrast enligt krav från Arbetsmiljöverket och tillgänglighetsstandarden.
Morgondagens kontor
Framtidens kontor ser ut att gå mot en mer flexibel, teknikintegrerad och hållbar riktning, där glasväggar och glasinredning spelar en central roll. Ett tydligt utvecklingsspår är de så kallade adaptiva kontoren – dynamiska miljöer där väggar och glaspartier kan justeras i realtid beroende på arbetsuppgifterna. Detta kan exempelvis ske med hjälp av elektrokromt glas, som ändrar transparens efter behov, eller genom flyttbara glaskuber som enkelt kan omformas till enskilda arbetsplatser eller mötesrum.
Samtidigt påverkar det ökande hybridarbetet kontorslandskapets form. När färre personer är på plats varje dag minskar behovet av fasta skrivbordsplatser, medan efterfrågan på tysta arbetsrum och små möteszoner ökar. Här erbjuder glasinredning en toppenbra lösning som kombinerar avskildhet med ljus och öppenhet. I en värld där distansarbete blivit en norm snarare än ett undantag behöver kontoret vara både representativt, funktionellt och flexibelt.
En annan tydlig trend är biophilic design – en utformningsfilosofi där kontoret inspireras av naturen. Här är det naturligt ljus, växtlighet och ekologiskt materialval som står i fokus. Glasväggar blir särskilt viktiga i dessa sammanhang, eftersom de möjliggör visuell kontakt med omgivningen och släpper in maximalt med dagsljus utan att kompromissa med rumsindelning.
Hållbarhet får också en allt större betydelse i hur framtida kontor planeras. Cirkulär konstruktion, där varje materialkomponent är demonterbar, återvinningsbar och spårbar, blir en självklarhet. Glas, aluminiumprofiler och modulära system är särskilt lämpade för detta, eftersom de kan återanvändas med minimal miljöpåverkan vid framtida ombyggnader.
Parallellt sker teknologiska framsteg som ytterligare förfinar användningen av glas i arbetsmiljön. Nanobeläggningar utvecklas som gör glas självrengörande och antistatiskt, vilket minskar underhållsbehovet. Sensorteknik för att mäta CO₂-halt, ljudnivåer, rörelse och ljusintensitet integreras direkt i glaspartierna. Dessa data kan sedan kopplas till uppkopplade styrsystem som automatiskt reglerar ljusinsläpp, ventilation och visuell avskärmning – allt för att skapa en intelligent och responsiv arbetsmiljö.
Vi avrundar: Varför glaskontor är mer än en trend
Glaskontor utgör inte bara ett stilistiskt val – de är en funktionell, hållbar och ergonomiskt genomtänkt lösning för moderna arbetsmiljöer. Genom att kombinera ljusinsläpp med ljudavskärmning skapar de arbetsplatser där människor kan fokusera, samarbeta och må bra. Den tekniska utvecklingen inom glas och modulsystem har möjliggjort lösningar som är både säkra, lagliga och anpassningsbara.
Medan kontorets historia präglats av växlingar mellan öppenhet och avskildhet, tycks framtiden tillhöra de miljöer där flexibilitet och transparens kan samexistera. Och i detta spelar glaskontor en nyckelroll – inte som ett övergående designelement, utan som en arkitektonisk lösning rotad i forskning, funktion och form.