Gallring av skog betyder att man tar bort vissa ”mindre bra” träd ur ett skogsområde för att ge de kvarvarande träden mer utrymme att växa. Detta är en viktig del av skogsskötseln som syftar till att främja skogens hälsa och tillväxt, vilket i sin tur kan öka skogens värde och hållbarhet. I denna artikel utforskar vi allt, eller i alla fall det mesta, om att gallra skog och dess fördelar.
Vad menas med att gallra skog?
Gallring är en skogsbruksåtgärd där man avverkar ett urval av träd i en skog för att gynna de återstående träden. Syftet med gallring är att optimera tillväxten hos de bästa och starkaste träden genom att reducera konkurrensen om ljus, vatten och näringsämnen. Genom att avlägsna de träd som inte har potential att bli kvalitetsvirke, säkerställer man att skogen kan växa snabbare och producera virke av högre kvalitet.
Det finns olika typer av gallring, exempelvis låggallring, där man tar bort de mindre och svagare träden, och höggallring, där man fokuserar på att avlägsna träd i det övre skiktet för att ge utrymme åt underliggande träd. Hur gallringen genomförs beror på skogens mål, markens förutsättningar och trädens ålder och art.
Efter att skogen gallrats så behöver virket transporteras bort, detta kan göras med exempelvis en skotare eller traktor med huggarvagn och kran. Det sistnämnda passar utmärkt för lagom stora skogsbruk medan skotare gör sig bäst för storskaliga uppgifter. Hos FTG Mowi hittar du timmervagnar och skogskranar till din traktor.
Hur gammal är skogen när den gallras?
Gallring sker oftast när skogen når en viss ålder, beroende på skogstyp och trädslag. För barrskog, som domineras av tall och gran, brukar den första gallringen ske när skogen är mellan 20 och 40 år gammal. Gallring kan därefter utföras flera gånger under skogens livstid (innan det är dags för slutavverkning), men den första gallringen anses vara den mest kritiska då den påverkar hur den framtida skogen kommer att utvecklas. Vid lövskog kan gallringen ske tidigare, beroende på trädslag och markens tillväxtförmåga.
Varför ska man veta höjden på bestånden man gallrar?
Höjden på trädens bestånd är en viktig faktor att ta hänsyn till vid gallring. Genom att mäta trädens höjd kan man bestämma den optimala tidpunkten för gallring och säkerställa att åtgärden utförs vid rätt tillväxtfas. Ett vanligt mått för att avgöra om det är dags för gallring är beståndets medelhöjd, vilket ger en indikation på hur tätt träden står och hur stor konkurrens det är om resurser. Om gallringen utförs för tidigt eller för sent kan det leda till att skogen inte utvecklas optimalt eller att man går miste om värdefull tillväxt.
När på året ska man gallra?
Tidpunkten för gallring är avgörande för att minimera skador på både mark och träd, och därför rekommenderas gallring oftast under vinterhalvåret när marken är frusen. Den frusna marken minskar risken för att tunga skogsmaskiner orsakar djupa hjulspår eller kompaktering, vilket i sin tur kan påverka trädens rötter och vattenflöden negativt. I norra Sverige, där vintern varar längre, är detta särskilt viktigt eftersom tjälen ger en naturlig stabilitet i marken.
Under barmarksperioden, särskilt under vår och sommar, ökar risken för rotröta och markskador eftersom marken då är mjukare och träden mer sårbara. Dessutom bör gallring undvikas under högsommaren, då insekter som granbarkborren är mest aktiva. Skadade eller nyligen avverkade träd blir särskilt attraktiva för dessa skadegörare, vilket kan orsaka omfattande skador på de återstående träden och skogens hälsa i stort.
Hur hårt ska man gallra?
Hur mycket skog som gallras beror på flera faktorer, inklusive skogens täthet, markens produktivitet och skogsägarens mål. En tumregel är att man vid den första gallringen tar bort cirka 30–40 % av trädvolymen. Gallringen bör vara tillräckligt omfattande för att de kvarvarande träden ska få tillräckligt med utrymme att växa, men inte så omfattande att beståndet blir för glest och sårbart för stormar eller snöskador.
Vad händer om man inte gallrar skog?
Om en skog inte gallras kan konsekvenserna bli negativa både för skogen och dess värde. Utan gallring kommer träden att växa tätt och konkurrensen om resurser som ljus, vatten och näringsämnen blir hårdare. Detta resulterar i att träden blir smala, svaga och mindre värdefulla som timmer. Dessutom ökar risken för skogsskador, exempelvis rotröta eller stormfällning, eftersom de tätt stående träden inte utvecklar tillräckligt starka rötter eller stamdiametrar för att motstå påfrestningar.
Hur mycket gallrar en skördare per dag?
Moderna skogsmaskiner, som skördare, är mycket effektiva verktyg för gallring. En skördare kan i genomsnitt gallra mellan 2 och 6 hektar skog per dag, beroende på terräng och beståndets täthet. Skördaren utför både fällning och kvistning av träden och kan i vissa fall även kapa upp virket i olika längder direkt i skogen.
Tips! Behöver du flytta din skördare eller annan skogsmaskin ett längre avstånd? Missa inte vår artikel om ”Maskinflytt”.
Vad kostar gallring per hektar?
Kostnaden för att gallra skog varierar beroende på flera faktorer såsom skogens täthet, terräng, maskinanvändning och geografisk plats. I genomsnitt ligger kostnaden för gallring i Sverige på mellan 3 000 och 7 000 kronor per hektar. Den exakta kostnaden kan dock variera beroende på entreprenörens prissättning och omständigheterna på platsen för gallring.
Hur länge kan virke ligga i skogen?
Efter att träden har gallrats är det viktigt att virket transporteras bort så snart som möjligt för att bevara dess kvalitet. Virke som ligger kvar i skogen för länge riskerar att utsättas för angrepp av insekter, som barkborrar, och svampangrepp, vilket snabbt kan försämra dess värde. Under barmarkssäsongen bör virket oftast forslas bort inom två till tre veckor, beroende på väderförhållanden och trädslag, eftersom värme och fukt kan påskynda mikroorganismernas tillväxt.
Under vintern, särskilt om marken är frusen och temperaturen låg, kan virket ligga kvar något längre utan att ta skada, ofta upp till några månader. Tall och gran är dock olika känsliga för angrepp, med gran som en högre risk för barkborrar, vilket gör att snabbare transport kan vara mer kritiskt för detta trädslag. Lagringsmetoder, såsom att stapla virket luftigt och skydda det från direktkontakt med marken, kan också bidra till att förlänga hållbarheten.
Vad händer med det man gallrat, vad gör man med det?
Efter gallringen används det uttagna virket till olika ändamål beroende på dess kvalitet och dimension. Det bästa virket, som har raka och tjocka stammar, går ofta vidare till sågverk för att bli konstruktionsvirke eller brädor. Mindre och krokiga träd samt grenar och toppar, som inte är lämpliga för sågverk, kan användas till pappersmassa eller biobränsle. Biobränsle, i form av flis eller pellets, är en viktig förnybar energikälla som kan användas för uppvärmning och elproduktion.
Måste man anmäla gallring?
I vissa fall kan man behöva anmäla gallring till Skogsstyrelsen, beroende på skogsägarnas mål och bestämmelser i det aktuella området. Vanligtvis krävs anmälan vid större avverkningar som rör slutavverkning, men för gallring är det ofta inte ett krav. Däremot bör skogsägaren vara medveten om de regler och riktlinjer som gäller i området, särskilt om skogen ligger i skyddade eller känsliga naturområden.
När används skogsbränning istället för gallring?
Skogsbränning används som ett alternativ eller komplement till gallring främst i tallskogar där brandhistorik är en naturlig del av ekosystemet. Genom att bränna kontrollerade områden kan man efterlikna de naturliga skogsbränder som tidigare inträffade med jämna mellanrum, vilket gynnar växt- och djurliv som är anpassade till brandpåverkade miljöer. Bränningen hjälper till att rensa marken från ris och undervegetation, vilket ger utrymme för nya plantor att etablera sig och samtidigt minskar risken för stora, okontrollerade bränder genom att minska mängden brännbart material.
Skogsbränning kan också främja växtligheten hos vissa brandberoende arter, som tall och vissa lavar, vilka trivs i öppna, ljusare miljöer. Eftersom bränningen kan vara både tekniskt och ekologiskt krävande, krävs dock noggranna förberedelser, säkerhetsåtgärder och samråd med myndigheter för att säkerställa att åtgärden utförs på ett hållbart och säkert sätt.
Summering – Att gallra skog
Gallring av skog innebär att man selektivt avverkar vissa träd för att främja tillväxten hos de kvarvarande träden, vilket förbättrar både skogens hälsa och virkesvärdet. Det sker oftast när träden är mellan 20 och 40 år gamla och görs för att minska konkurrensen om ljus, vatten och näring. Gallring bör helst utföras under vinterhalvåret för att undvika skador på mark och träd, och virket bör snabbt transporteras bort för att undvika kvalitetsförluster. Skogsmaskiner som skördare används ofta för gallring, och det uttagna virket kan användas till konstruktionsvirke, pappersmassa eller biobränsle. I vissa fall används skogsbränning istället för gallring, särskilt i tallskogar där brand är en naturlig del av ekosystemet.