För att främja ökad tillgänglighet kan dörrar utrustas med mekaniska dörrstängare kombinerade med armbågskontakter, sensorer eller andra typer av automatiska dörröppnare. Dels finns enklare system där en knapp – eller i vissa fall en armbågskontakt – aktiverar en motor som öppnar dörren, dels mer avancerade lösningar med infraröda sensorer som registrerar när någon närmar sig dörren. Båda typerna är avsedda att minska behovet av fysisk kraft vid öppning och stängning, vilket är särskilt viktigt vid anpassning av dörröppnare för handikappade. Vi går in närmare på detta område nedanför, missa inte denna informativa artikel.
Dörrautomatik i korthet
Automatiska dörröppnare, eller ”dörrautomatik” är en övergripande term för de tekniska lösningar som möjliggör automatisk öppning och stängning av dörrar. Det kan röra sig om allt från enkla motordrivna enheter som kopplas till ett brytsystem, till avancerade modulära system som samverkar med närvarosensorer och integreras i fastighetens övergripande säkerhets- och styrsystem. Själva funktionen bygger oftast på en eller flera av följande komponenter:
Drivsystem (motorenhet)
En eldriven motor, ofta monterad ovanför dörren, som via en arm öppnar och stänger dörrbladet.
Styrning (styrenhet)
En elektronisk styrbox som kontrollerar motorn, hastigheten och tillhörande sensorer eller kontakter.
Aktiveringsenhet
Detta kan vara en armbågskontakt, en tryckknapp, en passersystemläsare eller en närvarosensor som ger signal till styrningen att öppna dörren.
Säkerhetsfunktioner
Med hjälp av ljusbarriärer, fotoceller eller andra avkänningssystem säkerställer man att dörren inte stängs när någon passerar.
Systemen kan vidare anpassas efter dörrens storlek, väderförhållanden, ljudnivåer och specifika krav på driftsäkerhet. I modern dörrautomatik ingår ofta energibesparande funktioner, exempelvis att dörren endast är öppen så länge någon står i passagen eller närvarodetektering är aktiv.
Här används automatiska dörröppnare
Dörrautomatik och andra tillgänglighetsanpassade lösningar förekommer i en rad olika miljöer. Framför allt syns de i offentliga byggnader som sjukhus, äldreboenden, skolor och universitet där tillgänglighet är en självklarhet. Även i gallerior, affärer, hotell, restauranger och kontorskomplex är automatiska dörröppnare vanliga, då de:
– Underlättar för personer med funktionsnedsättningar att ta sig in och ut ur byggnaden.
– Förbättrar logistik och varuflöden i miljöer där många människor eller tunga varor ska passera.
– Bidrar till en säkrare utrymningsväg i händelse av fara, då dörrarna kan ställas i öppet läge eller snabbt manövreras via brandvarnarsystem.
I industriella och tekniska sammanhang kan automatiska dörrar även hittas i produktionslokaler, lagerutrymmen och transporthallar för att effektivisera arbetsflöden och höja säkerheten. Tekniken används dessutom inom fordon, exempelvis i bussar eller tåg, där dörrarna öppnas automatiskt för att passagerare ska kunna stiga av och på smidigt och säkert.
Ibland är det dessutom krav på dörrautomatik!
Regelverken kring tillgänglighet och dörrautomatik varierar något beroende på land och bransch, men i Sverige är det i första hand Boverkets byggregler (BBR) som anger när tillgänglighetsanpassningar av dörrar krävs. BBR har grundläggande bestämmelser för alla nya byggnader och större ombyggnationer, vilket inkluderar krav på att människor med olika typer av funktionsnedsättningar ska kunna använda byggnaden på samma villkor som andra.
För arbetsmiljön är det Arbetsmiljöverket som ställer krav på att arbetsplatser ska vara utformade så att alla anställda, oavsett funktionsförmåga, kan verka där på ett säkert och ändamålsenligt sätt. Även Diskrimineringslagen kan spela in då den syftar till att motverka missgynnande av personer med funktionsnedsättning i samhället, vilket i sin tur innebär att arbetsplatser och offentliga miljöer måste hållas tillgängliga.
Kommunala byggnadsnämnder har till uppgift att bevilja bygglov och se till att regelverket efterlevs. Vid ny- eller ombyggnation av offentliga lokaler eller bostäder görs ofta en noggrann granskning av tillgänglighetsanpassningar innan slutbesked kan ges.
Automatiska dörröppnare gör stor skillnad för handikappade
Automatiska dörröppnare för handikappade kan vara helt avgörande för den dagliga mobiliteten. En person med nedsatt arm- eller handfunktion kan ofta inte öppna tunga, manuella dörrar med traditionella dörrhandtag. Genom att använda en armbågskontakt, fotpedal eller sensoraktiverad dörr undviker man behovet av full handgreppsstyrka och onödig fysisk ansträngning. Detta minskar risken för olyckor, fallskador eller smärtsamma belastningar.
För personer i rullstol är en automatisk dörröppnare extra betydelsefull, eftersom det annars kan vara svårt att manövrera både rullstol och en tung eller trögt öppnad dörr samtidigt. Tack vare automatiken kan dörren öppnas och hållas öppen tillräckligt länge för att passera tryggt och säkert. Därmed ökar också möjligheterna för individen att på egen hand delta i arbetslivet, studier och sociala sammanhang.
Olika varianter på dörrautomatik
Det finns ett flertal varianter av dörröppnare beroende på den specifika miljön och användarens behov. De vanligaste lösningarna är:
Armbågskontakter
Armbågskontakter är en aktiveringsenhet som ofta placeras i lämplig höjd på väggen eller dörrkarmen. För att öppna dörren räcker det med att trycka till med armbågen eller underarmen, vilket gör att händerna inte behöver användas. Detta är extra uppskattat i sjukhusmiljöer, där hygienen är särskilt viktig. Armbågskontakter kan även användas i offentliga miljöer och arbetslokaler för att förhindra smittspridning och underlätta för personer med rörelsehinder.
Dörrautomatik via sensor
Sensorbaserade automatiska dörrar öppnas när en rörelsedetektor eller infraröd sensor registrerar att någon närmar sig. Denna lösning är vanligt förekommande i större gallerior, varuhus och vissa kontorsbyggnader med höga genomströmningskrav. Sensorlösningar kan kombineras med säkerhetssystem, exempelvis genom att dörren inte öppnas om det passerar en kärra med smutsigt gods i sterilområden på sjukhus, eller att dörren inte stängs om personen inte hunnit passera, då används en säkerhetssensor för dörrautomatik som upptäcker detta. För personer med funktionsnedsättning är dessa dörrar särskilt fördelaktiga, då inget manuellt tryckande krävs.
Pushplattor och tryckknappar
En något enklare variant än armbågskontakt är en tryckplatta eller tryckknapp, ofta utformad med stora och tydliga symboler. Användaren behöver bara trycka lätt med handen för att aktivera dörröppningen. Denna typ av knapp kan i vissa fall ersättas av en trådlös fjärrkontroll för att nå ännu bättre åtkomlighet, särskilt när det gäller portar och grindar.
Manuella dörrstängare med lättare fjädring
Det finns även mer passiva lösningar där dörrar förses med balanserade gångjärn eller dämpade fjädrar som gör det betydligt enklare att öppna dem, även om man fortfarande måste göra en fysisk insats. Dessa är inte helautomatiska men kan underlätta vardagen för vissa grupper med lättare funktionsnedsättningar.
Andra praktiska hjälpmedel
Utöver själva dörrautomatiksystemet kan andra assistansmedel stärka tillgängligheten och användarvänligheten:
Rullstolsramper eller hissar
När en dörröppnare placeras vid en ingång med trappa är det ofta nödvändigt att komplettera med en ramp eller en lyftanordning, så att rullstolsburna faktiskt kan ta sig fram.
Tydlig skyltning och kontrastmarkeringar
Skyltar med piktogram, tydliga färgkontraster och eventuella taktila markeringar ger personer med synnedsättning bättre förutsättningar att hitta dörröppnaren.
Automatiska passersystem
Kortläsare eller elektroniska nycklar integrerade med dörrautomatik kan ytterligare förenkla in- och utpassering, särskilt i arbetsmiljöer där säkerhet och integritet är viktigt.
Såhär gick man tillväga innan tekniken var ett faktum
Innan de moderna automatiska dörrsystemen utvecklades förlitade man sig i stor utsträckning på manuella dörröppningar. Dörrar med tunga fjädrar eller dörrstängare var då ofta standard för att begränsa drag eller förhindra spridning av smuts och ljud mellan olika rum. Detta medförde problem för personer med nedsatt rörelseförmåga, eftersom de behövde använda båda händerna eller ibland få hjälp av någon annan för att orka öppna dörren.
I en tid när tillgänglighetsfrågorna inte var lika framträdande var det också vanligt att byggnader helt enkelt hade smala dörröppningar och höga trösklar, vilket gjorde det svårt för rullstolsburna eller personer med gånghjälpmedel att passera. Lösningen blev ofta att man hade särskilda personalingångar eller bakdörrar där man kunde hjälpa in rörelsehindrade, snarare än att anpassa huvudentrén. Detta var naturligtvis långt ifrån optimalt, både ur ett inkluderande perspektiv och ur praktisk synvinkel.
När efterfrågan på ökad tillgänglighet ökade i takt med att nya lagar och bestämmelser tillkom, uppstod behovet av att hitta tekniska lösningar som tog hänsyn till alla användares förmågor. Därför blev dörrautomatik och tillhörande hjälpmedel, såsom armbågskontakter, en självklar del av såväl nya byggnationer som anpassningar av befintliga lokaler.
Summering – underlätta för handikappade med en dörröppnare!
Genom att anamma moderna dörrautomatiksystem med armbågskontakter och sensorbaserade lösningar säkerställer man att dörröppnare för handikappade verkligen gör skillnad. Det är inte enbart en fråga om att följa lagar och regler, utan också om att skapa miljöer där alla kan röra sig obehindrat. Oavsett om det gäller bygg- och fastighetsbranschen, industrin, fordons- och transportsektorn eller inom arbetsmiljö och hållbarhet, spelar automatiska dörröppnare en central roll för både säkerhet och tillgänglighet. I takt med att tekniken fortsätter att utvecklas blir systemen alltmer energieffektiva, robusta och användarvänliga, något som gagnar såväl personer med funktionsnedsättningar som samhället i stort.
